Cash is King, girls are queens, who am i?
Allt borjar i Kho Phangang och de har inga av vara tre sista bokstaver i alfabetet pa tangent bordet har..
Uttdag ifran mitt anteckningsblock:
De e helt sjukt har, var vad jag hade pa hjarnan just nu..
Allt ar cash har, jag e en vandrande cash maskin..
alla vill at mig for mina behov..
Jag kan fa karlek har,, JAA!!
Men som sagt ALLT e cash har..
Alla ar kungar..
Efter en marklig flygresa hade jag natt mitt forsta mal, Bankok.
Det forsta som slar mig e thailandarnas milda attityd.
Pa flygplatsen ville de flesta prata med mig, de ville kora mig in till stan, de ville kvartera in mig pa natt hotell. Kora mig i limousin, bara mina grejer. Men i det laget kan man nog bara ga, komma undan hysterin. och se, utanfor stod en buss som visade sig vara gratis som korde mig nastan hela vagen till Kho san road. Jag fick ett mysigt intryck av Bankok, men gav oxa en lukt till minnet som narmast nog bara kan beskrivas som en illa luktande odor.
Tre dagar i Bankok och en mer ytlig bild av stans uteliv. Men kommer till att atervanda senare.
Igentligen skulle jag till Kho Phangang men efter som Kho Samui lag pa vagen sa stannade jag till dar.
nastan en vecka i chaweng, main beach road.
utdrag ifran mitt anteckningsblock:
Det ar svart att fa ordentlig kontakt med alla turister har.
Det ar som om de har glomt bort verkligheten.
enda sen jag kom hit har jag hela tiden forsokt att greppa min omgivning,
nar jag kanske bara borde tappa det helt.
Onsdag, Kho Samui:
En thai tjej vill skara hals av mig for en icke existerande spring nota pa 300bath (60 spann).
Torsdag, Kho Samui:
Samma tjej forlater mig pa natten, jag ar pa vag hem da jag krockar med en annan thai tjej.
Jag klarade mig forovrigt bade fysiskt och ekonomiskt bra.
Fredag, Kho Samui:
Jag borjar att fundera pa om jag inte kanske ska sticka till Kho Pahngang.
En dag med feber efter osunt Air Con anvandande i en liten bungaloo pa stranden, slummrar jag om och om igen till ljudet av vagorna som slar imot stranden och drommer valdigt lustigt.
I en drom befinner jag mig i en kyrka. En thaikvinna kommer in pa en harly Davidson skjutsande pa ett barn. Sakta cirkulerar hon mitt pa golvet, sa sakta att hon tillslut valter.
Barnet borjar att tjuta hysteriskt, frenetiskt ammandes pa kvinnans brost ler barnet och visar tummen upp till mig.
I en annan drom ar jag kirurg tavlandes med min kollega som ar Musse Pigg ala Scrubs men dock i rullstol, inte till fots till operationsrummet.
Val dar ar det kritiskt. Patienten ar i schock, laget e inne i ett avgorande skede.
Da skricker jag plotsligt: Stop!!!
Alla stannar.
Jag borjar klicka med hjartslags mataren och ett techno beat skapas.
Operations rummet ekar plotsligt till ett psytrance-slapp. I slappet borjar hela rummet dansa valdigt konstigt, jag skrattar mig till vakenhet.
Kho Phangang, finns inte mycket mer att saga an, vansinnigt!
Jag vet! Vi e fulla kottstycken pa vag emot var dod! Men jag har inte tappat det an, bara alla klader, skorna och kepsen, men det viktiga har jag kvar:)...
Uttdag ifran mitt anteckningsblock:
De e helt sjukt har, var vad jag hade pa hjarnan just nu..
Allt ar cash har, jag e en vandrande cash maskin..
alla vill at mig for mina behov..
Jag kan fa karlek har,, JAA!!
Men som sagt ALLT e cash har..
Alla ar kungar..
Efter en marklig flygresa hade jag natt mitt forsta mal, Bankok.
Det forsta som slar mig e thailandarnas milda attityd.
Pa flygplatsen ville de flesta prata med mig, de ville kora mig in till stan, de ville kvartera in mig pa natt hotell. Kora mig i limousin, bara mina grejer. Men i det laget kan man nog bara ga, komma undan hysterin. och se, utanfor stod en buss som visade sig vara gratis som korde mig nastan hela vagen till Kho san road. Jag fick ett mysigt intryck av Bankok, men gav oxa en lukt till minnet som narmast nog bara kan beskrivas som en illa luktande odor.
Tre dagar i Bankok och en mer ytlig bild av stans uteliv. Men kommer till att atervanda senare.
Igentligen skulle jag till Kho Phangang men efter som Kho Samui lag pa vagen sa stannade jag till dar.
nastan en vecka i chaweng, main beach road.
utdrag ifran mitt anteckningsblock:
Det ar svart att fa ordentlig kontakt med alla turister har.
Det ar som om de har glomt bort verkligheten.
enda sen jag kom hit har jag hela tiden forsokt att greppa min omgivning,
nar jag kanske bara borde tappa det helt.
Onsdag, Kho Samui:
En thai tjej vill skara hals av mig for en icke existerande spring nota pa 300bath (60 spann).
Torsdag, Kho Samui:
Samma tjej forlater mig pa natten, jag ar pa vag hem da jag krockar med en annan thai tjej.
Jag klarade mig forovrigt bade fysiskt och ekonomiskt bra.
Fredag, Kho Samui:
Jag borjar att fundera pa om jag inte kanske ska sticka till Kho Pahngang.
En dag med feber efter osunt Air Con anvandande i en liten bungaloo pa stranden, slummrar jag om och om igen till ljudet av vagorna som slar imot stranden och drommer valdigt lustigt.
I en drom befinner jag mig i en kyrka. En thaikvinna kommer in pa en harly Davidson skjutsande pa ett barn. Sakta cirkulerar hon mitt pa golvet, sa sakta att hon tillslut valter.
Barnet borjar att tjuta hysteriskt, frenetiskt ammandes pa kvinnans brost ler barnet och visar tummen upp till mig.
I en annan drom ar jag kirurg tavlandes med min kollega som ar Musse Pigg ala Scrubs men dock i rullstol, inte till fots till operationsrummet.
Val dar ar det kritiskt. Patienten ar i schock, laget e inne i ett avgorande skede.
Da skricker jag plotsligt: Stop!!!
Alla stannar.
Jag borjar klicka med hjartslags mataren och ett techno beat skapas.
Operations rummet ekar plotsligt till ett psytrance-slapp. I slappet borjar hela rummet dansa valdigt konstigt, jag skrattar mig till vakenhet.
Kho Phangang, finns inte mycket mer att saga an, vansinnigt!
Jag vet! Vi e fulla kottstycken pa vag emot var dod! Men jag har inte tappat det an, bara alla klader, skorna och kepsen, men det viktiga har jag kvar:)...
Första inlägget
Ok, jag hade skrivit en inledning har, den blev javligt bra. Men allt forsvann nar jag skulle spara..